Det är 16 000 volt i kontaktledningarna. I ett vanligt vägguttag som man kopplar lampor och tv till är det 230 volt. Strömmen i kontaktledningarna är så stark att det räcker att stå en bit ifrån den för att en dödande ljusbåge kan uppstå.
Tåg är ett miljövänligt sätt att transportera saker och människor på. Genom att järnvägen finns kan man snabbt och säkert ta sig fram. Ett godståg kan ta lika mycket last som 30 långtradare. Ett persontåg motsvarar ungefär sex bussar eller nästan 140 bilar.
Nästan alla tåg går på elektricitet och då släpper tåget inte ut några avgaser.
Hur kan tåget hålla sig kvar på spåret?
Det beror på att hjulen inte ser ut som vanliga hjul. Det är en kant på hjulet som går ner en liten bit nedanför rälsen. Hjulen håller om rälsen på ena sidan så att tåget inte glider av.
Rälsen, skenorna som hjulen rullar på, tillverkas på ett stålverk. Man tar järnmalm eller smälter ner järnskrot från återvinningen som blir till stora glödheta järnbitar. De läggs sedan i en maskin med rullar som kallas valsar. Här dras järnet ut till en järnbit som har formen av en räls. Varje rälsbit blir ungefär 60 meter lång.
När rälsen är färdig är det ett spårbyteståg som lägger rälsen på plats. Ett sådant tåg kan lägga ut 1,5 km räls per dag.
Stenarna som ligger mellan rälsen kallas för makadam. Makadam har man för att järnvägen inte ska kunna röra på sig. Man har även betongblock som kallas för sliprar som hjälper till att göra järnvägen stabil. Förut gjorde man sliprar i trä.
Nej. Tåget åker på spåret och man kan inte styra tåget från loket. Lokföraren kan bestämma hastigheten på tåget och när det ska stanna. De som bestämmer på vilket spår tåget ska köra sitter på ett ställe som heter trafikledningscentralen. Där ser man all järnväg och alla tåg som är ute på spåren. Där trycker man på knappar så att spårväxlarna ändras så att tågen åker in på rätt spår. Det finns åtta trafikledningscentraler i Sverige.
Lokföraren har en slags pedal som han/hon håller nedtryckt i ett mellanläge hela tiden. Skulle lokföraren somna åker pedalen upp eller ner och då bromsas tåget automatiskt.
Man ska alltid anpassa hastigheten innan man ska passera en järnväg. Om man kör bil ska man hinna stanna före järnvägen om ljud och ljussignaler startat. Om man ändå skulle fastna mellan bommarna är de gjorda i ett material så att man kan köra igenom dem.
Man ska alltid försöka ta sig ifrån spåret om man fastnat mellan bommarna. Om man kör sönder bommarna ska det alltid rapporters till Banverket.
Plankorsningar, det vill säga när en väg och järnväg korsar varandra, med bommar är till för att det ska bli säkert för övriga trafikanter att ta sig över järnvägen.
Om man ser att någon fastnat mellan bommarna ska man alltid ringa 112.
Till toppen